5 W UK-station M/46 (Sändtagare 310)
Tillverkad av Bendix Radio Corp i början av 40-talet

5 W Uk-station M/46 - (US: SCR522)
(Marinen:Sändtagare 310)

Radio från div. amerikanska tillverkare, bl.a. Bendix Radio med 6000 st. tillverkade enheter per månad! Men denna produktionskapacitet var långt ifrån tillräcklig, varför även bl.a. Zenith Radio och Colonial Radio fick träda in.

Snabbfakta

• 5-9 W uteffekt, 100-150 MHz
• Telefoni
• Sändare och mottagare moterade i gemensam ram
• Utvecklad som flygradio början av 40-talet

5 W UK-station SCR522

Ursprungligen tillverkad för Amerikanska flygvapnet och som efter 2:a världkriget delvis kom hit 1945 vid inköp av 50st. begagnade flygplan av typen J26 (P51) "Mustang", men också genom uppköp från stora surpluslager ute i Europa. Totalt köptes från surpluslager in 1400 st. SCR522 stationer. Dessutom nyttjades ett antal stationer från nödlandade allierade flygplan, genom att betrakta dessa som "lån".....

Stationen består av tre delar, en sändare BC625 och en mottagare BC-624 som monteras i en gemensam ram tillsammans med en mekanisk styrenhet som med ett komplicerat stötstångssystem stämmer av både sändare och mottagare samtidigt.

I Flygvapnet hade stationen beteckningen FR-7 monterad i flygplan (FlygRadio 7) resp. FMR-5 (Fast MarkRadio 5). Flygvapnet hade också 2st. i varje TMR-IX 800W radiobuss, (Transportabel Mark Radio 9. Även i de fasta ledningscentralerna, LFC, fanns FMR-5 installerade, ofta i stora rackar med 15 stycken FMR-5 som tillsammans gav 60 kanaler

Inom marinen kallades radion 5W UK-stn m/46 och senare Sändtagare 310 och kunde vid köpet från amerikanska flygvapnets överskottslager i Europa fås för det facila priset av 19.50 US dollar per station.

Med den taktiska utvecklingen av torpedbåtsvapnet under 50-talet, bl.a med införandet av torpedbåtar av Plejad-klassen, ställdes allt högre krav på radiosamband. SCR-522 hade bara fyra kanaler och därför monterades ofta flera apparater tillsammans för att ge tillgång till fler kanaler. Men med de moderna, relativt små, båtarna blev det ett problem då det inte fanns plats för fler än två-tre radiostationer. Det visade sig dock svårt att hitta en annan apparat med samma kvalitet som SCR-522 men med högre kapacitet. Radion användes fram till mitten av 60-talet när den ersattes av Ra 800, Ra 805 och Ra 806.

Stationen kan lätt demonteras i tre delar: mottagardelen (överst), sändardelen (nederst) och kontrolldelen (i mitten) som styr bland annat frekvensinställningen. En servomotor påverkar fyra stötstänger, en per kanal, och frekvensvred ställs in för varje av de fyra kanalerna och låses därefter. När en stötstång påverkas ställs frekvensvredet in i den förinställda vinkeln som får sändare och mottagare att ställas in på rätt frekvens.

Stötstängerna på sändar- och mottagarenheterna kan studeras i bildspelet överst. Sändaren har fyra inställningsvred för frekvensen medan mottagaren bara har två.

Radiostation FMR-5 (länk)
Flygradio FR-7 och Markradio FMR-5 (länk)
Radiostation SCR 522, mycket utförlig handbok från amerikanska militären (länk)