Mottagare för DECCA-systemet
DECCA-systemet uppfanns i England på 30-talet och de första fältförsöken gjordes
under brinnande krig 1940.
Ett par år senare gjordes en demonstration för viktiga militärer i den allierade flottan
som direkt såg potentialen i systemet.
1944 startades den första DECCA-kedjan på den engelska sydkusten.
Senare samma år driftsattes systemet i samband med landstigningen i Normandie,
den sk "Dagen D". Apparaterna kallades "Blue Gasmeter" och systemet visade
sig fungera som planerat.
Systemet spreds över världen och den första kedjan i Skandinavien driftsattes 1948.
Funktion
De olika radiofyrarna placerades utefter kusten och det fanns en huvudsändare (master)
och ett antal slavsändare.
De olika sändarnas signaler låg på näraliggande frekvenser och deras fasläge var
låsta till masterstationen.
De olika sändarna grupperades i sk
hyperbelnät och genom att jämföra signalernas
fasläge från två sådana nät kunde mottagaren bestämma positionen.
Frekvensen som användes i DECCA-systemet låg i VLF-bandet 70-130 kHz, dvs mycket låga frekvenser
och räckvidden blev därför mycket lång, flera hundra km.
Noggrannheten var som bäst någon meter men berodde på var utefter de olika hyperbelkurvorna man befann sig.
Apparater ombord
Mottagaren som fanns ombord hade fyra olika mottagare som ställdes in på rätt
frekvens beroende på vilket nät man hade valt, dvs var man befann sig.
De tidiga apparaterna hade tre olika visarinstrument som visade var utefter
hyperbelkurvorna man befann sig.
Navigatören fick sedan gå in i speciella DECCA-kort med de olika kurvorna inritade
för att fastställa positionen.
Runt 1980 kom den första digitala apparaten från Philips som direkt visade
koordinater i latitud och longitud.
Den apparat som finns i museet tillverkades i mitten av 80-talet av Lövånger Elektronik AB,
LEAB, i Lövånger och den användes inom den svenska marinen.
Decca i Sverige
Sveriges första DECCA-kedja driftsattes 1947 och den placerades utefter den småländska kusten.
För att testa systemet användes det inledningsvis för sjömätning och sändareffekten
var 600 W och frekvensen 88,516 kHz.
Utbyggnaden fortsatte utefter hela den svenska kusten och i den övriga världen och
som mest fanns fanns ett 50-tal DECCA-kedjor i drift i världen.
Med tiden kom det andra och mer lättanvända system för navigation och med GPS-systemet
som driftsattes i mitten av 90-talet började man se slutet för DECCA,
både för flyg och fartygsnavigering.
I Sverige avvecklades DECCA den 1 jan 2000.