Bestyckning och motorer behölls från den tidigare serien med två 53 cm rakbanetorpeder och en 40 mm
automatkanon m/39. Motorerna var tre Isotta-Fraschini IF 184 och två Ford V8.
T56 köptes 1985 av ett teknikföretag på Ekerö där hon under åren 1985-2003 låg i en vassrugg.
Interiören var då till stora delar bevarad i originalskick men styrbords och babords huvudmotor
hade bytts ut mot Scania-dieslar vilket gav henne en marschfart på ca 13 knop. Huvudmaskinen i
centrum fanns kvar men användes inte. Torpedtuberna och automatkanonen saknades givetvis, färgen
hade flagnat och en del läckor fanns i skrovet men grundförutsättningarna för att rädda fartyget
fanns ändå och en samling eldsjälar gick ihop och bildade en stiftelse som köpte loss fartyget.
Den 17 maj 2003 kom T56 åter till Gålöbasen. Renoveringen av fartyget vidtogs omedelbart och
under sommaren 2003 blästrades T56 samt grundmålades ett flertal gånger och dessutom fick hon
sin kamouflagemålning.
T56 blev helt gångklar i augusti 2007.